EU:s nya Public Procurement Act: Vad innebär förslaget för LOU och offentlig sektor?
Effektivare processer och en starkare europeisk marknad. Det är målet när EU-kommissionen nu lägger fram sitt förslag om en helt ny upphandlingslagstiftning, Public Procurement Act.
Den offentliga upphandlingen står för cirka 15 procent av EU:s totala BNP och spelar en avgörande roll för unionens ekonomi. I syfte att främja europeisk tillväxt och stärka konkurrenskraften presenterade EU-kommissionen den 9 september 2026 lagförslaget Public Procurement Act.
”EU spenderar hundratals miljarder euro genom offentlig upphandling varje år. Dessa pengar måste arbeta hårdare för Europa”, framhåller Stéphane Séjourné, verkställande vice ordförande för välstånd och industriell strategi.
För svenska kommuner, regioner och leverantörer innebär förslaget en gradvis övergång från dagens LOU mot ökad flexibilitet, stärkt digital suveränitet och ett tydligare fokus på kvalitet framför lägsta pris.
Från direktiv till direkt tillämplig förordning
Idag styrs offentlig upphandling i Sverige av LOU (Lagen om offentlig upphandling), som bygger på tolkningar och implementering av EU-direktiv. Det nya förslaget innebär att dagens tre upphandlingsdirektiv på sikt ersätts av en samlad och direkt tillämplig EU-förordning:
- Direkt gällande rätt: Till skillnad från direktiv blir en EU-förordning gällande i alla medlemsländer direkt, utan att först behöva omarbetas i nationell lagstiftning.
- Harmoniserade spelregler: Syftet är att minska den administrativa bördan, förenkla regelverket och eliminera lokala skillnader i hur reglerna tillämpas.
Huvudpunkterna i EU-kommissionens förslag
Här är de centrala förändringarna som nu ska manglas vidare i Europaparlamentet och Europeiska unionens råd:
1. Ökad dialog och flexiblare förhandlingar
Förslaget utökar möjligheterna till förhandling och marknadssamråd under upphandlingsprocessen. Detta gör det enklare att mejsla ut krav och lösningar vid inköp av komplexa IT- och verksamhetssystem (såsom ekonomi-, HR- och lönesystem), samtidigt som mer proportionerliga kvalificeringskrav underlättar för leverantörer och främjar innovation.
2. Starkare krav på kvalitet och hållbarhet
Förslaget flyttar fokus från lägsta pris till helhetsvärde. Kvalitetskriterier föreslås väga in till minst 30 procent vid utvärderingen (och upp till 50 procent för arbetsintensiva kontrakt). Upphandlande myndigheter föreslås bli skyldiga att ta hänsyn till:
- Miljö och hållbarhet
- Sociala villkor
- Innovation
- Datasäkerhet och funktionalitet
Samtidigt behåller upphandlarna friheten att själva avgöra exakt vilka kvalitetskriterier som ska tillämpas i det enskilda fallet.
3. Gemensam digital upphandlingsplattform
Kommissionen vill skapa en samlad digital e-upphandlingsmarknad för hela unionen. Plattformen ska göra det lättare för företag att lämna anbud över landsgränserna, vilket förväntas öka konkurrensen och ge fler inkomna anbud i upphandlingarna.
4. Europeisk företrädesrätt: säkerhet och digital suveränitet
Upphandlingens geopolitiska betydelse understryks i förslaget. För att stärka krisberedskap, resiliens och strategiskt oberoende införs nya bestämmelser:
- Europeisk företrädesrätt (European preference): Myndigheter får verktyg för att ställa krav på europeiskt innehåll i leveranser och granska beroenden av aktörer utanför EU.
- Marknadstillträde: Länder utanför EU som stänger ute europeiska företag från sina marknader ska kunna stoppas från att delta i upphandlingar på den inre marknaden.
- Relevans för SaaS i offentlig sektor: Förslaget sätter ytterligare fokus på lokal datalagring, leveranstrygghet och skydd av kritisk infrastruktur.
Expertens kommentar: Vad innebär det här i praktiken?
Roland Sjögren, anbudsexpert på Publitech, ser positivt på inriktningen men manar till tålamod:
”För oss och andra leverantörer av komplexa verksamhetssystem är detta en intressant utveckling. Inriktningen mot mer dialog, mer proportionerliga kvalificeringskrav och ett tydligare fokus på kvalitet och säkerhet är positiv för hela marknaden.
Det är viktigt att komma ihåg att detta fortfarande är ett förslag och inte påverkar några pågående upphandlingar i dagsläget. Men på sikt kan förändringarna få stor betydelse för hur system upphandlas – och hur både myndigheter och leverantörer arbetar med anbud, marknadsdialog och utvärderingar.”
Tidsplan framåt
Eftersom detta är EU-kommissionens initiala lagförslag påbörjas nu förhandlingarna i Europaparlamentet och EU:s ministerråd. Det kommer därför att ta tid innan reglerna träder i kraft och ersätter nuvarande lagstiftning, förmodligen blir det aktuellt först om cirka två, tre år.
Källa: https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/ip_26_1817