Vilka verksamhetssystem krävs vid höjd beredskap?
Kris och höjd beredskap har länge betraktats som en reservplan för extrema situationer. Men i SKR:s nya framtidsspaning mot 2040 ritas kartan om, och beredskap blir ett grundvillkor för hela välfärden.
Varför blir beredskap en fråga för vardagen?
Cyberattacker, oroligheter i omvärlden och stopp i leveranskedjor slår nu direkt mot de system som håller välfärden igång. SKR sammanfattar det enkelt: När omvärlden blir mer osäker måste våra samhällssystem bli starkare, tåligare och snabbare på att ställa om.
Lön, HR, schema och ekonomi är samhällsviktiga funktioner som måste rulla oavsett vad som händer i omvärlden. Det är viktigt att drift och säkerhet hanteras på ett sätt som garanterar att löner kan betalas ut även vid höjd beredskap eller andra samhällsstörningar.
Staten sätter kraven – kommunerna gör jobbet
Säkerhet och försvar väger allt tyngre när nya beslut fattas, och fler delar av samhället kopplas nu ihop med Sveriges totalförsvar. Staten tar en tydligare roll och pekar ut riktningen:
- Vilka tjänster som absolut inte får stanna.
- Hur länge verksamheterna måste kunna hålla ut.
- Vad som ska fungera även om det blir kris, höjd beredskap eller i värsta fall krig.
Men även om staten sätter reglerna är det i kommuner och regioner som jobbet faktiskt ska göras. Det är där äldreomsorgen ska bemannas, sjukvården rulla vidare och de digitala systemen fungera utan avbrott.
Lön, HR och ekonomi är samhällsviktiga funktioner
När vi pratar om krisberedskap tänker de flesta på mat, vatten och el. Men vad händer om en kommun inte kan betala ut löner, lägga scheman eller köpa in material? Då stannar allt direkt.
Lön, HR, schema och ekonomi är motorn i hela välfärden. De syns kanske inte alltid utåt, men de är helt avgörande för att samhället ska fungera – oavsett vad som händer runt omkring oss. Så säkrar vi dina löneutbetalningar
Var hamnar din data med Publitechs nya molnlösning?
För att möta de nya kraven flyttar Publitech driften av alla sina molntjänster – inklusive lön, HR och ekonomi – till Telia Cygates svenska suveräna moln.
Det betyder i praktiken:
- All data stannar i Sverige: Din information lagras tryggt på svensk mark.
- Säkerhetsprövad personal: Endast godkänd och säkerhetsklassad personal hanterar systemen.
- Svenskt ägande: Telia Cygate ägs av Telia, där svenska staten är den största ägaren.
- Säkrad drift i kris: Hela infrastrukturen är byggd för att snurra vidare även vid svåra kriser eller höjd beredskap.
- Klart 2027: Flytten beräknas vara helt klar under andra kvartalet 2027.
– Om en kris inträffar har Telia Cygate musklerna som krävs för att hålla allt igång. Det ger en avgörande trygghet för de kommuner och regioner som litar på oss varje dag, säger Patrik Eriksson, teknisk direktör på Publitech.
Tre frågor att ta med till ledningsgruppen
Med avstamp i SKR:s analys har vi valt ut tre kritiska frågor som du bör ta med dig till nästa ledningsmöte:
- Vilka system måste fungera i en kris – och vet vi säkert att de gör det?
- Var har vi våra digitala sårbarheter – vad händer om en leverantör eller ett datacenter slås ut?
- Finns kraven på datalagring och uthållighet i våra faktiska avtal, eller tar vi bara för givet att det löser sig?
Läs mer om vårt säkerhetsarbete och samarbetet med Telia Cygate här
Fördjupa dig i vad digital suveränitet betyder för kommuner och regioner
