EU:s nya CSRD-direktiv (Corporate Sustainability Reporting Directive) är tvingande svensk lag sedan juli 2024. Direktivet är den största förändringen inom redovisning på åratal, och påverkar även kommunala bolag. Organisationer måste integrera hållbarhetsinformation (ESG-data) i den finansiella årsredovisningen, vilket förvandlar hållbarhet från ett strategiskt mål till en granskad ekonomistyrnings- och redovisningsfunktion.
Kommuner som sådana (det vill säga kommunens förvaltning) är vanligtvis inte direkt omfattade av CSRD-rapportering eftersom lagen riktar sig mot företag och bolag enligt särskilda juridiska former.
Om ett bolag ägs av en kommun (eller flera kommuner) men har formen aktiebolag eller annan bolagsform som omfattas av CSRD, så kan det bli aktuellt med rapportering — särskilt om bolaget uppfyller storleks- eller koncernkriterierna. Enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) omfattas “stora företag och koncerner, inklusive kommunala bolag och bolagskoncerner” av reglerna.
Bolagsform: Det gäller i första hand aktiebolag och handelsbolag där ägarna är aktiebolag, kreditinstitut, försäkringsbolag etc.
Storlekskriterier: Ett bolag omfattas om det för två på varandra följande år uppfyller minst två av dessa tre kriterier:
Medelantalet anställda > 250
Balansomslutning > ca 280 mnkr
Nettoomsättning > ca 550 mnkr
Tänk på: Om ett kommunalt bolag är moderbolag eller ingår i en koncern som uppfyller kriterierna kan även dotterbolag indirekt omfattas via koncernredovisningen
System och processer: Bolaget behöver ha systemstöd och processer på plats för insamling, verifiering och rapportering av hållbarhetsdata (ESG) på samma nivå som finansiell data.
Spårbarhet och kvalitet: Eftersom hållbarhetsinformationen ska granskas behöver bolaget säkerställa att data är spårbar, verifierbar och uppfyller standarden.
Integrering i styrning: Hållbarhetsfrågor går från “särskild fråga” till att bli integrerad i affärsstrategin och redovisningen — vilket kräver utbildning, styrning och kulturförändring.
Koncernperspektiv: Om kommunen har flera bolag eller en bolagskoncern måste alla delar fungera tillsammans, vilket gör det mer komplext för kommunala bolagsgrupper.
Intressentkrav: Även bolag som inte omfattas direkt kan påverkas indirekt genom leverantörskedjan, ägarstyrning eller koncernkrav.
Verifierbar data måste komma från en stabil och digital infrastruktur, inte manuella processer. Revisorn ställer nu krav på att ESG-data (t.ex. koldioxidutsläpp i värdekedjan) kan aggregeras, spåras och valideras mot organisationens finansiella information. Äldre ekonomisystem saknar ofta denna förmåga till sömlös spårbarhet och konsolidering.
För att möta de strikta kraven på datakvalitet och spårbarhet måste offentliga organisationer nu se över sin systemflora. Systemleverantören måste inte bara förstå ekonomi och offentlig sektor, utan också den kritiska kopplingen mellan dessa områden och de nya lagkraven.
När träder CSRD i kraft i svensk lag?
EU:s CSRD-direktiv blev tvingande svensk lag från och med juli 2024. De största kommunala bolagen måste börja rapportera redan för räkenskapsåret 2025.
Vad är den största skillnaden mellan den gamla hållbarhetslagen och CSRD?
Den gamla lagen var mer strategisk. CSRD kräver att hållbarhetsinformationen integreras i (eller publiceras tillsammans med) den finansiella årsredovisningen och att den granskas av revisorer, vilket gör den till en tvingande redovisningsfunktion.
Vilka krav ställs på ekonomisystemet för att klara CSRD?
Ekonomisystemet måste fungera som ett centralt nav för att aggregera, spåra och validera ESG-data mot finansiell information. Det måste kunna hantera verifierbar data och erbjuda sömlös integration mellan funktioner som inköp och redovisning.
Läs mer om effektiv ekonomistyrning i offentlig sektor
Läs mer om vårt ekonomisystem, särskilt utformat för svensk offentlig sektor
Vill du komma i kontakt? Boka en demo med oss här!